tyllen

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden,

Vi är framme.
Framme där vi ska spendera 8 dagar med en förhoppning om att vi ska tillbringa vareviga minut vid havet, få en hel del sand mellan skinkorna och hem med i skorna.
Ni vet när det knastrar under fotsulorna när man kommer in i huset.
Hatkärlek på den.

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden, sockerdrickabubblig

Men innan vi berättar om dom äventyren här och framåt har jag ju ett löfte att infria.
Jag har ju lovat att visa tyllen. Såklart.
Med glädje.
Den ljuvligt fladdrande svepande tyllen uppsydd som kjol i böljande bitar som smeker runt benen vid varje litet steg.

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden,

Vill man känna sig lite lyxigt extra fin en dag, eller bara lagom fin, är tyll fantastiskt att ta till.
Man kan klä upp den och man kan kläd ner den.*
Det bestämmer man ju själv. 

Saken är ju den att den har hängt med taggen kvar uppe i garderoben sedan över ett år och förvisso plockats fram och provats, fått finna sig runt kroppen där framför spegeln men aldrig fått vara med, på riktigt. Aldrig på riktigt.
Den var nerpackad i resväskan till Kroatien förra året men hänges bara upp på sin galge och figurerade mer som ögongodis åt oss än som ett vackert svepande plagg till mig.

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden,

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden, sockerdrickabubblig

Men så kom dagen. Ibland behöver ju saker få mogna och gro en aning. Ibland behöver man växa in i beslut och tankar, kanske behöver man också vara en smula modig för att bära den där tyllen. Det var jag den här dagen.

Det är jag. De flesta dagar. Modig. Eller obrydd. Ett ord jag aldrig använt fören till nyss.
Obrydd. Jag hörde det på ett Sommarprat och det fastnade i det sockerdrickabubbliga.
Karaktäriserade mig på något sätt.
Högst obrydd, har ett ansvar att ta för mig av Livet för jag har ju bara ett och det har jag ett ansvar att förvalta på bästa sätt. Jag tänker inte vakna upp på andra sidan och ångra allt jag inte tog mig för.
Åh nej, jag ska vandra genom Livet obrydd, men ödmjuk. Såklart.

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden, sockerdrickabubblig

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden, sockerdrickabubblig

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden, sockerdrickabubblig

Ibland, eller ofta, skapar mina klädval pratstunder med främlingar. Jag gillar det. Pratstunderna. Att det finns ett mod i en del andra också att våga.
Att våga fråga. Inte bara tänka och undra.
– Varför klär hon sig alltid så där?
-Vill hon vara förmer än andra?
– Visst måste det väl göra ont i fötterna?
Dialogerna är ljuvliga.
Ibland förbryllande.

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden, sockerdrickabubblig

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden, sockerdrickabubblig

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden, sockerdrickabubblig

Barn är dom modigaste må jag säga.
På frågan från den lilla flickan med de stora förundrade ögonen, om jag var en prinsessa, en riktig alltså, fyllde hon i, så kunde jag ju svarat med en lång och ljuvlig, för barn, saga om Slottet med tinnar och torn, med vita hästar och där man får äta prinsesstårta till frukost, men någonstans där sansade jag mig.

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden, sockerdrickabubblig

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden, sockerdrickabubblig

tyll, tyllkjol, fashion, barndom, västanvik, mode, steve madden, sockerdrickabubblig

Det var tyllen vänner.
Visst är den väl ljuvlig.
Den är jag, inte att jag påstår att jag är ljuvlig, jag menade mer att den är som jag.
Fladdrig, svepande och lite över allt där man egentligen inte tycker att den borde vara.
En tyllkjol är som en virvelvind.
Högst obrydd.

Kramar

Maja Carlklint

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *