puttekulor

puttekulor, putta kula, glaskulor,

 

Kommer ni ihåg dom här?
Skolgårdslek i tidiga barnår.
Puttekulan. Glaskulan. Ja vilka namn har den mer månntro?

puttekulor, putta kula, glaskulor,

När vi var små spelade vi massor, både hemma och på skolgården. Man byggde de små tornen och ömsom vann ömsom förlorade de käraste kulorna man hade.
På barnens skola spelar dom massor, det är det säkraste vårtecknet som finns tror jag, när kulspelandet kommer igång.
Inte bara att det är försnillans roligt, det binder ihop alla över åldrar och skapar en fantastisk gemenskap, när man puttar kulor spelar det ju sällan roll om du går i förskoleklass eller femman.
Förbaskat fint det där.

Det skiljer sig ju dock lite det där puttandet kan vi slå fast här hemma.
För Julia och klasskompisarna gäller det att följa reglerna och att vinna.
För Alice del handlar det mest om känslan att ha alla dessa fantastiska kulor i sin ägo, att ha gjort en riktigt bra byteshandel, ni vet om du får mina tre Prickisar så får jag din största Aquabits.

puttekulor, putta kula, glaskulor,
För högvärdes-godset, det är dessa mina vänner. Åtminstone om man frågar Alice.
Kulorna stora som golfbollar.
Att dom har ett högre värde för henne än för någon annan hör troligen också ihop med att dom här, dom fick hon av sin hjärtevän V.
Han och hon som skriver lappar och brev till varandra, med pussar och kramar och Älskar dig orden.
Han och hon som knappt vågar prata med varandra utanför klassrummet men som förenades i prat över kul-puttandet.
Just det var lycka den dagen hon kom hem.
– Mamma idag har V och jag pratat med varandra! Och så fick jag hans finaste kula…
Och någon dag efter gav han henne kula nummer två.
Jamen hjälp så sockervadds-sött den där sjuårsförälskelsen är.

puttekulor, putta kula, glaskulor,

 

Visste ni att alla kulor har namn? Det visste inte jag. Men tänk vad klokt och viktigt det är med små barn omkring sig som kommer med kunskap även till min gamla hjärna.
Det är Slime, Kattögon, Stenisar, Spagetti, Vattenkulor, prickisar, Suddisar, Äggisar, Aquabits och Thunder… sen finns det ju troligen några hundra till för den riktigt inbitne men dit hör ingen av dom ännu. Tack och lov kanske. För då måste jag nog sätta mig in i namnen lite mer.
Just nu får man en himlande blick från Alice när jag inte lägger namnen på minnet utan frågar lika vetgirigt och nyfiket varje gång.

puttekulor, putta kula, glaskulor,

För som sagt för Alice tror jag det mer handlar om känslan av mängden och hur vackra dom är.
Helst skulle hon vilja ha med sig hela kulpåsen till skolan men ställer vi den på vägen mäter den 10 kilo, så ni förstår ju. Det är som en icapåse full. Det blir lätt så när det är arvegods efter äldre syskon.
Nu har hon sansat sig och lägger bara ner en kulpåse som kanske uppnår en vikt av 5 kg. Vilket vi såklart har åsikter om men så länge hon själv bär sin ryggsäck så får hon väl kånka guldgruvan fram och tillbaka tänker vi.

puttekulor, putta kula, glaskulor,

puttekulor, putta kula, glaskulor,
Så vårtecken kan komma i olika skepnader slår vi fast.
Det handlar inte bara om att damma av utemöblerna och avnjuta kaffet lutad mot en solvarm husvägg, eller att med ett fantastiskt lyckorus få magasinera alla vinterskor i klädkammaren och med lystna blickar säga Jamen Hej och Välkomna fram till alla vackra pumps och sommarskor.
Det handlar inte heller bara om att äntligen montera upp studsmattan i trädgården och hoppas att nätet håller en säsong till.
Det kan handla om något så enkelt och vackert som att se en hel skolgård förenas i puttekulor och se hur dom sitter där lite på tok för lättklädda men med toppluvor på, och förhandlar fram och tillbaka över kulors värde, inte värde i kronor, utan värde för hjärtat och ögat.

Puttekulor alltså.
Vissa saker vinner över generationer.
Fina saker det.
Och slår skärm med hästlängder.

Kramar

Maja Carlklint

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *